Det känns så konstigt.

Nu sitter jag här i soffan i min lägenhet. Har nästan packat klart väskan inför stockholm imorgon. Det är känns så konstigt. Har inte sovit i lägenheten sen typ juldagen. Har sovit hos mina föräldrar under hela "lovet"...så nu känns det skumt att sitta här ensam. Fast det känns ju rätt skönt också. Kommer nog sova gott i natt, för inget slår min grymma säng. Love it!

Varför ska det vara så svårt att packa? Varför kan man inte bara bestämma vad man ska ha på sig varje dag som man ska vara borta?? Man är så osmart när man packar...i allafall jag. För vem hatar inte att släpa runt på en jätte tung väska på tåg och tunnelbanor? Ska verkligen anstränga mig denna gång, vara realistisk när jag packar. Jag menar, kom igen Sara, du ska bara vara borta i FEM dagar...

Om jag känner mig själv rätt så kommer jag att svära hela vägen från min dörr i Leksand till mormors dörr i Stockholm. Pga den tunga packningen...