Ja allt går verkligen i vågor nu. Jag talar framförallt om min nervositet. Alla ni som inte går på min skola kan aldrig förstå hur "upphajpat" allt är kring våra redovisningar. Det här är en big deal kan jag lova. Man har tre träningar på scenen inplanerade, sen får man även skirva upp sig på fler tider. Det sjuka är att jag enbart ska stå där uppe och prata i ca en kvart, det är fan ingenting egentligen. Men det är så utlämnande. Det är så personligt.

Ena stunden är jag coollugn och bara ser fram emot min presentation. Men andra stunder så sitter jag med tårarna i ögonen och har ont i magen av nervositet. Det finns inte en levande själ som orkar med de här svängingarna...upp-och-ner som en berg-och-dalbana hela tiden.

Just nu känns allt skit. Jag vet att jag kommer gå upp på den där scenen och leverera något bra. Men väntan är olidig, tills man har det "överstökat"...

Vill bara ta en dag ledigt och sova. Men nej just ja, det går ju inte....för nu har jag bara två dagar kvar tills jag ska ställa mig på den där stora scenen (den är bara 2 dm hög...hm...)...

Aja jag behövde bara spy lite galla över min situation...sorry...